Metoden utgår från elevens talspråk och från teorin att läsprocessen består av två väsensskilda delar, en teknisk del och en förståelsedel. De två delarna övas var för sig men alltid parallellt. Arbetsmaterialet är i båda delarna innehållsneutrala språkstrukturer (ex. la, ra, ip, uk, slå, pri ).
Teknik innebär att förknippa en bokstav med ett visst ljud och att läsa från vänster till höger med kontinuitet. Denna del ska och kan automatiseras.
Förståelse är en kreativ och dynamisk process som fortgår hela livet. Den kan inte automatiseras.
I Wittingmetoden skriver sig eleven in i läsandet utifrån teorin att läsa och skriva är två sidor av samma process.
Metoden bygger på att läraren har förtroende för att eleven successivt kan träna upp sin förmåga att bedöma vad den kan och inte kan liksom förmågan att kommunicera detta till läraren.
Lyssna här på Maja Wittings berättelse om hur metoden om till.
Ladda ner beskrivningen av Wittingmetoden och dess grundelement av Ann-Katrin Åkerman.
Du kan också läsa mer i följande böcker av Maja Witting:
Witting, M. (1985, 2001). Metod för läs- och skrivinlärning. Verti AB. (sid. 13-43)
Witting, M. (1998). Före läs- och skrivinlärningen. Verti AB. (sid. 9-23)
Witting, M. (2005). Wittingmetodens idébakgrund. Verti AB.
Följande artiklar av Maja Witting finns under rubriken Metodkontakt
Witting, M. (1997). Den lingvistiska medvetenhetens roll i Wittingmetoden. Metodkontakt nr 1: 1997. Ekelunds Förlag. Pdf
Witting, M. (1999). Wittingmetodens tillämpningsvidd. Elevvariation, metodflexibilitet och lärarerfarenhet.. Metodkontakt nr 2: 1999. Ekelunds Förlag. pdf
Witting, M. (2001). Wittingmetoden – en väg in i skriftspråket. Metodpresentation med tyngdpunkten i det fria associerandet. Metodkontakt nr 2: 2001. Ekelunds Förlag. pdf
Wittingmetodens olika tillämpningsområden:
Svenska som nytt språk att lära sig läsa och skriva