Sammanfattningen avslutas på sidan 6:”Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.”

KUNSKAPSÖVERSIKT OM LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING FÖR YNGRE ELEVER.

Sammanfattning sid 5-6 i Kunskapsöversikten:

”Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ”svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet” (Utbildningsdepartementet, 2013). Kartläggningarna ska utgöra underlag för ”systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet, som regeringen avser att inrätta, kommer att ha i uppdrag att genomföra” (Utbildningsdepartementet, 2013).
Denna rapport redovisar kartläggningen av området Läs- och skriv och syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten genom att visa på forskning som är praktiskt användbar i skolväsendet och därmed öka kunskaperna kring hur barn lär sig läsa och skriva. Den allmänna teoretiska utgångspunkten var att läsning på ett förenklat sätt kan betraktas som produkten av ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) och på motsvarande sätt betraktas skrivning som produkten av stavning och ideation/tankebyggande (Juel, Griffit &Gough, 1986; jfr även Skrivning = Inkodning X Budskapsförmedling, Hagtvet, 2009).
Syftet var att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud, förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av användning av datorer vid läs- och skrivundervisning.
Då antalet vetenskapliga artiklar med ett innehåll som är relevant för dessa frågeställningar är mycket stort beslöts att endast använda meta-analyser och systematiska översikter för att besvara dem. Genom sökningar främst via databaserna Ebsco, Scopous och Proquest fann vi ca 70 meta-analyser och systematiska översikter som tillsammans inkluderade drygt 4000 studier. Fokus har varit på sådana analyser och översikter som helt eller delvis behandlar läs- och skrivundervisning för åldersgruppen 6-12-åringar.
Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Det kausala sambandet mellan träning i fonologisk medvetenhet och utveckling av ordavkodning är robust på så sätt att det verka gälla generellt över olika språk och alfabetiska skrivsystem och insatserna kan implementeras med varierande metoder och i olika utbildningskontext. Dock finns resultat som tyder på att införande och genomförande kräver kompetens och fungerar bättre under strukturerade förhållanden. Resultaten tyder på att träning i fonologisk medvetenhet har störst effekt när övningarna är explicita och när fokus ligger på fonemnivå (phonemic awareness, ungefär fonemmedvetenhet eller fonematisk medvetenhet). Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning men effekten är aningen lägre när barnen är äldre.
Explicit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språkljud och talade ord har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsundervisning (högläsning, språkliga aktiviteter etc.) för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar morfem har tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervisning. Att läsa med flyt är en viktig förutsättning för läsförståelse. Metoden ”upprepad läsning” med ledning och återkoppling leder till bättre flyt vid läsning av samma text. Det är dock osäkert om upprepad läsning med återkoppling leder till bättre läsning av en annan text. Ordkunskapsundervisning har större inflytande på läsförståelse hos barn med läsproblem än hos elever som inte har sådana problem. Ett antal undervisningsstrategier befanns förbättra läsförståelsen. Även kombinationer av strategier är effektivt. Klassrumsdiskussioner för att förbättra läsförståelsen var ofta effektiva i att stödja elevers bokstavliga förståelse och förmåga att dra slutsatser men relativt få av metoderna var speciellt effektiva i att stödja elevers kritiska tänkande, resonerande och argumenterande om texter. En metod som syftade till att öka elevers läsengagemang och därmed deras läsförståelse gav positiva effekter på deras läsmotivation, ledde till att de läste mer, var mer engagerade i sin läsning och läste klart bättre. Elevernas läs- och
skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning om fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud-kopplingar. En-till-en-interventioner kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Lite äldre elever i risk för svårigheter är mest betjänta av läsförståelseundervisning eller undervisning som kombinerar flera metoder. En förändrad kursplan ger oftast små effekter på elevers läsprestationer.
De flesta sätt som undersökts vad det gäller skrivundervisning har mer eller mindre positiva resultat.
Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv.
Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver.
Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen.
Användning av datorer i samband med läs- och skrivundervisning ger i regel positiva effekter, men dessa effekter är oftast relativt små. Effekterna tycks vara större för skrivundervisning än för läsundervisning. När användning av datorer i skrivundervisning jämförs med andra former för skrivundervisning så ger många av dessa undervisningsformer, så som t.ex. undervisning om skrivstrategier, i regel bättre resultat än metoder med datoranvändning.
Vad som kan förändra elevers prestationer är strategier som i grunden förändrar vad elever och lärare gör tillsammans varje dag; ”interventions that change the core teaching practices of classroom teachers, using extensive training, coaching and follw-up to help teachers make effective and lasting changes in their daily teaching” (Slavin, 2013, s. 390). Lärares utbildning och yrkesskicklighet står i centrum och därmed lärarutbildningarnas ansvar att erbjuda de blivande lärarna adekvata kunskaper.
Att systematiskt söka efter meta-analyser och systematiska översikter och sammanställa resultaten från dessa, ger en möjlighet att få en snabb överblick över resultaten från ett stort antal vetenskapliga skrifter. En sådan överblick visar tydligare vad forskningen har att säga än vad enskilda artiklar kan visa. Det finns visserligen nackdelar med att använda sig av meta-analyser och systematiska översikter t ex brister i de ingående artiklarna men fördelen bedöms vara större än nackdelarna.
Utifrån den här genomförda kartläggningen rekommenderas den nya myndigheten, Skolforskningsinstitutet, att göra meta-analyser och systematiska översikter kring läsning och skrivning tillgängliga för en bredare  publik. Eventuellt genom att länka till analyser och översikter på liknande sätt som gjorts av Dansk Clearinghouse for Uddannelseforskning och Kunnskapssenter for utdanning på deras webbplatser. Vidare kan Skolforskningsinstitutet initiera och stödja eller själv genomföra ett arbete med att fortlöpande ta fram
översikter av forskning kring läs- och skrivundervisning samt att initiera eller genomföra sådana översikter inom områden som inte täckts av denna studie, men som är av intresse t.ex. läs- och skrivundervisning på andraspråk. Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.”