Forskning

Forskningsrapporter och undersökningar med syfte att förbättra läs- och skrivkunnigheten i Sverige

EU-s expertgrupp larmar medlemsstaterna om åtgärder mot läskunnighetskrisen, 2012

Utdrag ur rapporten: Det finns också rekommendationer för bestämda åldrar, där man efterlyser gratis förskoleverksamhet av hög kvalitet för alla, fler specialiserade lärare i läsning på låg- och mellanstadiet, ändrade attityder när det gäller dyslexi, med argumentet att nästan varje barn kan läsa om det får rätt stöd, och fler varierade möjligheter till läsning för vuxna, särskilt på arbetsplatsen. ”Alltså är inte dyslexi en obotlig åkomma som man inte kan göra något åt. Diagnosen bör vara ”Problem med att lära sig läsa och skriva och fokus bör ligga på att lösa problemet. Alla barn kan i princip lära sig läsa och skriva”.

          Artikel av Mats Myrberg 2014 läggs här inom kort

          Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever, beställd av regeringen 2014. Publicerad 2015.

            ISBN: 978-91-7307-267-0   Ämnesområden: Kategori:  Författare: Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke Olofsson

Sammanfattningen avslutas på sidan 6: ”Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och                         undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna                   utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.”

Sammanfattning sid 5-6 i Kunskapsöversikten:

”Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ”svara för genomförandet av validerade kartläggningar av
svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet” (Utbildningsdepartementet,
2013). Kartläggningarna ska utgöra underlag för ”systematiska sammanställningar av forskningsresultat med
relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet, som regeringen avser att
inrätta, kommer att ha i uppdrag att genomföra” (Utbildningsdepartementet, 2013). Denna rapport redovisar
kartläggningen av området Läs- och skriv och syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra
kunskapsresultaten genom att visa på forskning som är praktiskt användbar i skolväsendet och därmed öka
kunskaperna kring hur barn lär sig läsa och skriva.
Den allmänna teoretiska utgångspunkten var att läsning på ett förenklat sätt kan betraktas som produkten av
ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) och på
motsvarande sätt betraktas skrivning som produkten av stavning och ideation/tankebyggande (Juel, Griffit &
Gough, 1986; jfr även Skrivning = Inkodning X Budskapsförmedling, Hagtvet, 2009).
Syftet var att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av
olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud,
förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av
användning av datorer vid läs- och skrivundervisning.
Då antalet vetenskapliga artiklar med ett innehåll som är relevant för dessa frågeställningar är mycket stort
beslöts att endast använda meta-analyser och systematiska översikter för att besvara dem. Genom sökningar
främst via databaserna Ebsco, Scopous och Proquest fann vi ca 70 meta-analyser och systematiska översikter
som tillsammans inkluderade drygt 4000 studier. Fokus har varit på sådana analyser och översikter som helt
eller delvis behandlar läs- och skrivundervisning för åldersgruppen 6-12-åringar.
Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser
och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Det kausala sambandet
mellan träning i fonologisk medvetenhet och utveckling av ordavkodning är robust på så sätt att det verka gälla
generellt över olika språk och alfabetiska skrivsystem och insatserna kan implementeras med varierande
metoder och i olika utbildningskontext. Dock finns resultat som tyder på att införande och genomförande
kräver kompetens och fungerar bättre under strukturerade förhållanden. Resultaten tyder på att träning i
fonologisk medvetenhet har störst effekt när övningarna är explicita och när fokus ligger på fonemnivå
(phonemic awareness, ungefär fonemmedvetenhet eller fonematisk medvetenhet). Stimulering av fonologisk
medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning men
effekten är aningen lägre när barnen är äldre.
Explicit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språkljud och talade ord har mer
positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om
bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsundervisning (högläsning, språkliga aktiviteter etc.)
för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar morfem har tydliga och
positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever
utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervisning. Att läsa med flyt är en viktig
förutsättning för läsförståelse. Metoden ”upprepad läsning” med ledning och återkoppling leder till bättre flyt
vid läsning av samma text. Det är dock osäkert om upprepad läsning med återkoppling leder till bättre läsning
av en annan text. Ordkunskapsundervisning har större inflytande på läsförståelse hos barn med läsproblem än
hos elever som inte har sådana problem. Ett antal undervisningsstrategier befanns förbättra läsförståelsen. Även
kombinationer av strategier är effektivt. Klassrumsdiskussioner för att förbättra läsförståelsen var ofta effektiva
i att stödja elevers bokstavliga förståelse och förmåga att dra slutsatser men relativt få av metoderna var
speciellt effektiva i att stödja elevers kritiska tänkande, resonerande och argumenterande om texter. En metod
som syftade till att öka elevers läsengagemang och därmed deras läsförståelse gav positiva effekter på deras
läsmotivation, ledde till att de läste mer, var mer engagerade i sin läsning och läste klart bättre. Elevernas läsoch
skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för
svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning om fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud-
KUNSKAPSÖVERSIKT OM LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING FÖR YNGRE ELEVER 6
kopplingar. En-till-en-interventioner kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar
att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Lite äldre elever i risk för svårigheter är mest betjänta av
läsförståelseundervisning eller undervisning som kombinerar flera metoder. En förändrad kursplan ger oftast
små effekter på elevers läsprestationer.
De flesta sätt som undersökts vad det gäller skrivundervisning har mer eller mindre positiva resultat.
Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv.
Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver.
Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen.
Användning av datorer i samband med läs- och skrivundervisning ger i regel positiva effekter, men dessa
effekter är oftast relativt små. Effekterna tycks vara större för skrivundervisning än för läsundervisning. När
användning av datorer i skrivundervisning jämförs med andra former för skrivundervisning så ger många av
dessa undervisningsformer, så som t.ex. undervisning om skrivstrategier, i regel bättre resultat än metoder med
datoranvändning.
Vad som kan förändra elevers prestationer är strategier som i grunden förändrar vad elever och lärare gör
tillsammans varje dag; ”interventions that change the core teaching practices of classroom teachers, using
extensive training, coaching and follw-up to help teachers make effective and lasting changes in their daily
teaching” (Slavin, 2013, s. 390). Lärares utbildning och yrkesskicklighet står i centrum och därmed
lärarutbildningarnas ansvar att erbjuda de blivande lärarna adekvata kunskaper.
Att systematiskt söka efter meta-analyser och systematiska översikter och sammanställa resultaten från
dessa, ger en möjlighet att få en snabb överblick över resultaten från ett stort antal vetenskapliga skrifter. En
sådan överblick visar tydligare vad forskningen har att säga än vad enskilda artiklar kan visa. Det finns
visserligen nackdelar med att använda sig av meta-analyser och systematiska översikter t ex brister i de
ingående artiklarna men fördelen bedöms vara större än nackdelarna.
Utifrån den här genomförda kartläggningen rekommenderas den nya myndigheten, Skolforskningsinstitutet,
att göra meta-analyser och systematiska översikter kring läsning och skrivning tillgängliga för en bredare
publik. Eventuellt genom att länka till analyser och översikter på liknande sätt som gjorts av Dansk
Clearinghouse for Uddannelseforskning och Kunnskapssenter for utdanning på deras webbplatser. Vidare kan
Skolforskningsinstitutet initiera och stödja eller själv genomföra ett arbete med att fortlöpande ta fram
översikter av forskning kring läs- och skrivundervisning samt att initiera eller genomföra sådana översikter
inom områden som inte täckts av denna studie, men som är av intresse t.ex. läs- och skrivundervisning på
andraspråk. Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk
lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram
till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt
planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.”

Här läggs inom kort Anita Hjälmes sammanfattning av rapporten

Wittingmetoden i ljuset av Vetenskapsrådets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning.  Författare Anita Hjälme 

 Sammanställning över forskare, litteratur, artiklar, m.m. med anknytning till Wittingmetoden

Forskare som arbetat med eller forskat om Wittingmetoden

Anita Hjälme, fil dr

Per Fröjd. fil dr

Ann-Katrin Svärd, fil dr

Avhandlingar som behandlar Wittingmetodenforskning1

Per Fröjd (2005) Att läsa och förstå svenska – Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000 – 2002, Göteborgs universitet https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16622

Kan man bli klok på läsdebatten? Analys av en pedagogisk kontrovers http://www.johanita.se/anita/doktor.htm
Boken som utgavs på Ekelunds förlag, kan nu beställas från  broschyr@wittingforeningen.se

Ann-Katrin Swärd (2008) Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering : Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer   http://www.avhandlingar.se/om/Ann-Katrin+Sw%C3%A4rd/

Avhandlingar som stöder Wittingmetoden

Tarja Alatalo (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinderGöteborgs universitet https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25658/1/gupea_2077_25658_1.pdf

Anna Fouganthine (2012) Dyslexi genom livet.  Ett utvecklingsperspektiv på läs- skrivsvårigheter
Stockholms universitet http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01

Catharina Tjernberg (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken
Stockholms universitet http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01

Litteratur där Wittingmetoden omnämns och beskrivs

Birgit Druid Glentow (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok Natur och Kultur

Inger Fridolfsson (2008) Grunderna i läs- och skrivinlärning Studentlitteratur

Artiklar med anknytning till Wittingmetodens grundidéer

Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O.-P. (1988) Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly (Beskrivning av den numera klassiska Bornholmsstudien, som visar att övning som stimulerar den lingvistiska medvetenheten underlättar den senare läsinlärningen för alla barn, men i synnerhet för dem med svag språklig medvetenhet.)

Lundberg, I & Strid, A (2009) Det lönar sig att öva. Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass

http://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/lundberg-strid_hemsidan.pdf (Om den positiva effekten av språklig stimulans före läs- och skrivinlärningen och betydelsen av riklig och ihållande övning.)

Övrigt

Myrberg, M. (2003) Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket http://www.skoldatatek.se/dmd/pdf791.pdf  (Konsensusrapporten som visar vad svenska läsforskare är överens om. Alla de 24 läsforskare som blev intervjuade av Mats Myrberg var eniga om att hög lärarkompetens var den enskilt viktigaste faktorn i en framgångsrik läs- och skrivinlärning.)